We’ll be fine

något som slår mig är hur många som verkar tro att en kronisk problemlösning är att flytta utomlands. som om bara för att man bor i italien, i mitt fall, så är jag plötsligt imun mot allt som heter besvär och vardagsbekymmer.

saker suger här också.

kollektivtrafiken håller inte ens en femtedel av den svenska standarden och då har jag själv klagat på Skånetrafiken i en TV-intervju, här produceras ingen lättmjölk, internet arbetar så sakta att jag fick en chock när jag var i sverige hur snabbt sidorna laddades, finmald nötfärs existerar inte, en adress leder till tre ställen, varenda TV-kanal är dubbad till italienska och de är så anti det internationella att det är löjligt.

varför trivs jag då?

för att jag prioriterade mig själv för första gången när jag flyttade hit. och jag förespråkar samt uppmanar alla att göra samma sak, i alla lägen. flytta utomlands för att er dröm kräver det, inte för att fly problem i Sverige för de kommer ikapp er ändå.

flytta utomlands för att ni satsar på något; basketkarriär, internationell utbildning, ett jobberbjudande eller studier som inte Sverige kan ge häflten så bra förutsättningar till. inte för att det är coolt och ni vill ha det på ert CV. vet ni vad ni vill ha och vägen dit så skall inget få stoppa er, inte ett umgänge, en pojkvän, ens svenska trygghet eller ekonomisk bristfällighet. stanna hemma och arbeta ett tag isåfall för ett kapital som ger er säkerhet.

lyssna på er själva, er magkänsla och vad det lilla hjärtat dunkar för. det är så himla enkelt att fantisera där hemma i sovrummet men att ta steget ut är tufft och inte någon färgglad process med fint väder och goda crepes. det första jag gjorde när jag flyttade hit var att gråta mig till sömns för jag ville hem. men vilken mes är jag att ge upp halvvägs?

det kommer både vara läskigt och påfrestande, men följer man en dröm som man haft så pass länge så blir varje dag mer värd det. och idag kan jag säga att jag gjorde mitt bästa beslut i mitt liv att flytta utomlands. jag lät ingen relation i världen stå i vägen för det och under resans gång lär man sig precis varför vissa saker inte blev som man tänkt sig samt uppskattar hur jäkla mycket klokare, lyckligare och självständigare man blev på köpet.

Det här inlägget postades i /Columnist. Bokmärk permalänken.

Kommentarer till detta inlägg

  1. Yasse skriver:

    Det är på grund av sånna inlägg som jag älskar dig :)! Tack för att du skriver så ärligt,rakt och peppande och inte försöker måla upp en perfekt fasad. Det märks att du bryr dig om dina läsare och att du är en jordnära person. Ha det bäst <3!

  2. mathilda skriver:

    Jag är verkligen så sjukt imponerad av dig människa!

  3. Jessica skriver:

    TACK! <3

  4. Jessica skriver:

    Din förmåga att skriva så att det berör är otrolig. You go girl!

  5. sara skriver:

    fy för vad du e bra!

  6. anna skriver:

    Älskar när du skriver om saker som detta. Riktigt klokt alt ihop! på ena sidan är du en förbild för mig pågrund av din träning och fina kropp. På andra sidan är du det för at du bara är så sjukt klok og ärlig om alt. Du ger mig faktisk motivation at leva livet bettre och alltid fighta för sina drömmar! You go girl! ;)

  7. Tilde skriver:

    Och för att du är bäst och så stark ! Du sprider sån styrka och glädje!

  8. johanna ~ skriver:

    men åh vad du är bäst !

  9. Hajdu skriver:

    Fint skrivet :)

  10. Gisela skriver:

    KÄnner exakt likadant. Drog till Tyskland hösten efter min student. Helt ensam. Det läskigaste men också bästa jag gjort. Man lär sig sååå mycket om sig själv.
    Tror att just det här med att dra ensam, ger mer än att åka iväg gemensamt med polare. Fast det är naturligtvis också givande, men inte på samma sätt :)

  11. Matilda skriver:

    FAN vad gøtt!!! sparar just nu pengar før att åka ivæg 6 månader till Sydamerika om ett år medans alla tycker att jag absoluuuute inte borde det och visst, det kanske inte ær ett jobb eller utbildning men jag kommer væxa som mænniska och kænner mig extremt taggad! Tack før allt pepp, varje dag!

  12. Rita skriver:

    Dina inlägg berör verkligen och därför kan jag bara inte låta bli att kommentera gång på gång! Din ärlighet är en av anledningarna till att jag dagligen går in på din blogg :) Uppskattar verklighetsbilden du ger, du säger verkligen allt så som det är och försöker inte måla upp en förvrängd bild av ett perfekt liv som inte existerar. Du är bäst jenni <3 puss!

    • Jennifer green skriver:

      Tack snälla vad glad jag blir! Så jäkla skönt att ni ser det jag försöker förmedla också, ni är ju bäst! Pussar

  13. malin brinde skriver:

    Du är grym!! Har drömmar om att åka iväg på samma sätt som du gjort, men har ännu inte kommit iväg på grund saker här hemma som håller mig tillbaks. (pojkvän) du ger mig lite hopp om att våga! Tack för en bra start på dagen :) KRAM

    • Jennifer green skriver:

      amen tusen tack! och jag vet att det är jobbigt men är det den rätta så håller det oavsett avstånd! kramar

  14. B.A skriver:

    Du är verkligen en inspirationskälla och detta inlägg, bara en av anledningarna till varför jag läser varje dag :) Du är grym! KRAM

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Why ask?