Category Archives: /Personal

A final goodbye

så – då var dagen kommen. jag berättade ju för drygt en månad sen att jag tänkte sluta blogga, ni gav mig så mycket kärlek att jag fick dåligt samvete. men nu har bloggen nått sitt slut. så konstig känsla, jag känner mig typ lite tom och ledsen men jag har ju funderat så länge att det bara är att göra det typ. lite som att lämna ett dåligt förhållande fast att ni har varit världens bästa, haha.

men först: en liten exit-intervju med mig själv:

hur började jag blogga?
om jag inte misminner mig så startade min syrra Miche en blogg på Blogspot och jag ville också börja, mvh hennes största fan haha. sen flyttade den till Devote och därefter en egen plattform.

hur länge har jag bloggat?
i ungefär FEMTON ÅR! hur sjukt är inte det, snart halva mitt liv liksom.

var kom “juennifer” ifrån?
denna fråga har förföljt mig i alla år haha. svaret är att när vi var typ 12 och hade Lunarstorm där jag då hette “gulligast_3”, så bytte Miches kompis namn till “fridau” eller något sånt och jag blev inspirerad. men istället för “jenniferu” så blev det då “juennifer”. när jag sen skaffade Bilddagboken istället hette jag jennifergreen, men när bloggen skulle skapas var såklart jennifergreen redan upptaget, så jag tog tillbaka juennifer och fastnade där. flera gånger har jag fått mail från samarbetspartners som ba “Hej Juennifer” haha.

vad har varit det bästa med bloggen?
helt klart alla er. att kunna skriva ut sina märkliga tankar eller dela med sig av händelser och få massa kärlek, pepp och tips från cybervänner är FANTASTISKT. och så har det för min del varit sjukt kul att ha alla dessa år dokumenterade. sen har den såklart även haft fördelar i form av produktutskick, pengar osv som inte har varit helt dumt det heller.

vad har varit det sämsta?
jag har alltid ogillat att jag inte kan styra vem som läser här, det är liksom så lätt att snoka på mig och vissa saker jag delat med mig av vill jag inte att alla ska kunna läsa. så med åren blev jag mindre privat med vissa saker, men försökte ändå hålla någon lagom balans.

varför slutar jag blogga?
flera anledningar; jag har tappat motivationen och känner ofta att jag får tvinga fram inlägg vilket tar bort det roliga med bloggen. det tar även tid och blir ett stressmoment. jag känner också att om jag inte kan leverera kul content så kommer bloggen bara dö ut långsamt, så då slutar jag hellre bara självmant och klipper bandet.

vad kommer jag sakna?
att skriva av mig, att arkivera roliga saker och att snacka med er. jag använder själv ofta min blogg som sökmotor när jag vill hitta något recept eller en bild eller så, så det blir ju tråkigt att resten av livet inte finns dokumenterat på samma sätt men så är det ju för många icke-bloggare haha.

kommer bloggen vara öppen?
JA, iallafall året ut.

när hörs vi igen?
jag finns såklart på instagram under @juennifer. jag ska försöka att bli mer personlig och öppen där, jag har tidigare haft upplägget att blogg=personlig, instagram=ytlig, snapchat=privat. så jag får se hur det blir. det kommer såklart inte vara samma sak men alltid något.

jag vill verkligen säga TACK till er. för att ni hängt här i så många år och peppat mig. ni är de finaste bloggläsare jag hade kunnat önska mig och jag är så tacksam för att jag blivit skonad från nättroll. ni är bäst och jag saknar bloggen och er redan!!! ❤️❤️❤️

2021-06-13, 10:48 | Posted in /Personal | 136 Comments

The strength to bear your loss

15 år.

idag var det 15 år sedan vi förlorade dig mamma. hur många gånger jag än upprepar det så kan jag inte riktigt ta in att jag inte har träffat dig på 15 år.

jag var 14 år.

jag var så liten, rädd, förvirrad och förstörd. de nästkommande åren har flytit samman och jag minns bara sekvenser, jag typ levde med autopilot och tänkte att jag snart skulle vakna från en lång och plågsam mardröm.

det går inte en dag jag inte tänker på dig. men med åren har jag gått från att inte vilja påminnas alls till att prata mer om dig – och nu älskar jag att berätta historier där du är med. jag vill att alla ska veta vilken jäkla fantastisk mamma du var. den bästa jag någonsin kunnat önska mig. kanske därför det gör så jävla ont.

jag saknar dig förevigt mamma. <3

2020-08-29, 09:53 | Posted in /Personal | 9 Comments

I carry you with me

det har blivit tungt att andas.

jag sänks av en stor tyngd i bröstet när jag anstränger mig för att få luft. jag försöker styra bort tankarna men jag kan inte. sorgen sköljer inte bara över mig. den dränker mig.

jag dränks av onda tankar, ångest och hemska minnen. varför ska man behöva gå igenom detta? varför tas människor vi älskar från jorden? varför måste vi leva utan dem? vad händer sen?

nu var den din tur att somna farfar. och det gör så ont i hela mig.

vila i frid tills vi ses igen. <3

2019-02-08, 19:43 | Posted in /Personal | 27 Comments

Like the stars miss the sun in the morning skies

saknar, längtar och önskar. jag lever med ett hål i hjärtat utan dig.

29/8

vila i frid mamma ❤️

2018-08-29, 07:43 | Posted in /Personal | 14 Comments

Only the best die young

idag vill jag gratta dig på din födelsedag mamma, men plötsligt känns tanken på att du skulle fylla år och åldras någon annanstans så skum för mig.

det finns något fint ändå med att du är förevigt ung. att du förblir 39 år till den dag vi ses igen. och att idag bara blir din dag.

i år har jag lovat mig själv att börja bearbeta min sorg. att åtminstonde försöka acceptera vad som har hänt, för jag kan inte längre leva och inbilla mig själv att du bara är borta ett tag. bara tanken på att du inte är kvar på jorden gör ont i varenda cell och jag får liksom svårt att andas.

jag är så ledsen för att du inte är här. och jag saknar dig så jävla mycket att jag inte ens orkar tänka på det. du är det bästa som någonsin hänt mig och jag älskar dig så jag nästan går sönder.

grattis på din dag.

och grattis till Ayla som skulle blivit 28 idag.

ni saknas oss.

2018-05-19, 09:17 | Posted in /Personal | 33 Comments

Another life ago

en gammal kompis brännskadade sig nyligen och undrade lite gällande mina skador, och det slog mig att det nu är TIO ÅR sen jag brände mig. det känns som ett helt annat liv.

jag hade sån sjuk tur i oturen, och ärren ser väl relativt bra ut idag. jag brände hela insida armar och haka så det har varit rätt lätt att dölja det. den perioden var så jobbig men jag tycker det är viktigt och skönt att titta tillbaka, särskilt och se hur mycket bättre livet är idag.


natten det hände, vi hade läkarhjälp hemma som lindade in mig till en mumie och sen var jag på vårdcentralen och la om såren var och varannan dag.


jag hade första, andra och lite tredje gradens skador. så det ytliga kunde jag lufta från början.


sen såg jag ut så här som en vandrande mumie! jag fick hjälp med att duscha och världens bästa mormor tog så fint hand om mig.


efter ett tag hade jag bara små plattor på ärren och sen dessa skydds-strumpor.

2017-09-12, 09:36 | Posted in /Personal | 8 Comments