Dealing with a heart that you didn’t break

något jag tycker är himla synd är människor som låter dåliga upplevelser styra dem.

personer som får ett gammalt brustet hjärta att ha inflytande på sin omdömesförmåga och senare relationer. de stackars pojkvänner och flickvänner som får ta så jäkla mycket skit för att deras partner hade ett ex som fullkomligt eliminerade allt under kategorierna tillit och förtroende.

för ska jag snoka på Timmie bara för jag hade ett ex som flörtade med andra tjejer via sociala medier? ska jag ha ont i magen när han är på nattklubb för jag hade ett ex som pussade på andra där?

ska jag gå upp i taket så fort han är tyst en stund bara för jag hade en kille som alltid höll tyst när han hade gjort något dumt? ska jag behöva vara rädd för att tappa mat på golvet för att jag hade en kille som skällde ut mig så fort jag klantade till mig? ska man ducka så fort någon höjer handen för att man haft en som smällde till en?

jag tror inte det handlar om att glömma allting man varit med om- tvärtom är det nyttigt att minnas jobbiga stunder för att veta hur man bearbetade dem. däremot förespråkar jag att man ska, under alla omständigheter, alltid undvika att ta ut det över någon annan. för ska Timmie behöva stå i skuld för något en annan kille utsatte mig för?

alla har vi tyvärr dåliga erfarenheter gällande mycket här i livet. hemligheten är att njuta av människor för vad dem är och inte vilka de kunde ha varit.

Det här inlägget postades i /Columnist. Bokmärk permalänken.

Kommentarer till detta inlägg

  1. M skriver:

    Men…
    Tillit… Hur kan man bygga upp tillit till en person igen när man blivit rå-lurad? Inte bara av sitt ex utan även av vänner i sin närhet för att ingen vågade öppna munnen?
    Jag har alltid litat på folk till 120% men nu känner jag att det är förstört…

    • Jennifer green skriver:

      jag tror inte på att bygga upp tillit hos någon när de har bevisat att de inte kan stå vid det. jag litar på människor tills de bevisar motsatsen, och skulle aldrig tillåta något snedsteg.
      gällande vännerna som inte sa någonting så tycker jag alltid att det är en svår sits, helt beroende på omständigheter. jag har själv varit en av de som vetat om någonting en bekant inte visste, men har alltid berättat det på gott och ont. jag vet många som inte säger något, och de handlar inte om att man inte kan lita på dem utan hur de själv resonerar och oavsett hur korkat det än är så utgår de från vad de själva hade mått bäst utav.

      och det är precis sånt här jag vill understryka. att hur mycket någon än har sårat än så gäller det inte utomstående. att någon föredetta pojkvän till mig gjort idiotiska beslut får mig att uppskatta timmie mer. verkligen varje dag så säger jag HERREGUD, du är inte alls som någon annan. och det har jag korkade människor i mitt förflutna att tacka för delvis.

  2. Emma skriver:

    Detta blir sparat i ett worddokument och ska klickas på varje gång jag gör något av det ovanstående. Det händer alldeles för ofta och exakt som du säger. Varför ska den framtida få lida för att den dåvarande klantade till det.
    Du är klok!

  3. N skriver:

    Det är världens svåraste, det här med tillit. Det är så sjukt svårt men så jävla nödvändigt att ibland släppa taget om det förflutna, att inte dra förhastade slutsatser baserade på saker som hänt en förut.

    Håller dock med M, jag har själv varit med om situationer där jag varit tvungen att bygga upp en tillit till en person som gång på gång svikit och ljugit för mig. Faktumet att det var en familjemedlem/nära vän gör det hela extra svårt. Så är det ibland.

    Du skriver så fint och du verkar vara en så sjukt godhjärtad människa. Jag beundrar dig verkligen. Fortsätt skriva som du gör, du är en inspiration!

    • Jennifer green skriver:

      tack tack tack! och ja, detta fick bli om förhållande just för att jag inte har någon erfarenhet hur det är att känna så av någon familjemedlem. oavsett vad så är kontentan den samma; vad någon gör mot en skall aldrig straffa en annan. massa kramar!

  4. Christina skriver:

    Jennifer, du kan vara den klokaste tjejen jag vet.

    Ibland kommer jag på mig själv med att få en klump i magen och gråt i halsen så fort min kille hälsar på en tjejkompis eller blir nervös så fort han ska ut eller jag träffar någon av mina killkompisar, bara på grund av vad som hände mig i mitt tidigare förhållande. Jag har dock aldrig tagit ut det över honom utan alltid gett honom ett stort leende och istället fyllts av smärta och dåligt samvete för att jag känner som jag gör.
    Det är sjukt vad en annan människa kan orsaka för skada hos en egentligen..
    Jag har varit en relativt förstörd människa vad gäller tillit men det börjar stadigt bli bättre tack vare denna fina människa som jag nu delar ett liv och hem med.

    Du har så rätt i det du skriver och jag blir så glad av att du tar upp detta, för det finns ingen hemskare än att låta allt det gamla gå ut över folk som inte gjort något.

    Tack för att din blogg finns och för att du skriver texter som dessa!

    • Jennifer green skriver:

      tack själv och för dina fina ord. du har så rätt, det värsta är att många som både du och jag har faktiskt gått igenom saker men håller det inom oss. man lär sig efterhand att alla killar inte är likadana, samma visa med oss tjejer. kramar!

  5. Emma skriver:

    Hej! Jag hittade hit efter att Egoina länkade dig för några dagar sen. Blev fast och har sen dess läst och läst så fort jag hunnit, är uppe i sida 140 typ och jag måste bara säga att du verkar va en toppentjej som är smart, rolig, snygg, you name it! Keep up the good work! Kram

    • Jennifer green skriver:

      vad roligt, får tacka eggan så mycket ;) du är varmt välkommen och hoppas att du stannar! kramar

  6. Josefine skriver:

    Ja, bra skrivit verkligen! Önskar dock att det var lika lätt gjort som sagt.

    Gjorde i somras slut med mitt ex som varit ett svin mot mig i 2 års tid. Hittade både det ena och det andra på Facebook och i mobilen.. Jag mådde så dåligt har jag nu i efterhand förstått. Trodde hela tiden det var något så fort jag tyckte mig se något tecken på att han tröttnat på mig eller blivit kär i en annan tjej.
    Nu är jag tillsammans med världens finaste kille som på alla vis är bättre. Vi delar syn på vad som är gräns för otrohet osv. och jag är verkligen lycklig att jag har honom. MEN jag kan inte slappna av. Jag har kollat hans Facebook och mobil kanske 2 gånger och aldrig hittat något och sen haft sån sjuk ångest efter för att jag snokat. Jag tänker ut värsta scenariot när han är iväg o ja.. Listan kan göras lång.
    På något vis tror jag att allt handlar om min skräck att bli sviken igen MEN jag vill inte känna såhär.
    Det jag menar är att hur i faaan ska man kunna lita på någon igen när man blivit så pass sviken förr? Hur har du klarat det Jennifer?

    • Jennifer green skriver:

      då kommer vi alltså från ett precis likadant förhållande till ett likadant nu också. bortsett från att jag faktiskt har pratat med timmie om saker som har hänt förut, hans reaktion på det var som en stor trygghet.

      faktumet att vi- likaså som ni- har samma åsikter och värderingar gällande rätt&fel i förhållandet är något värt att tänka på. jag har aldrig känt mig så säker med någon som med honom. och då har jag alltid känt mig säker förut.

      jag tror att sånt beteende tyder på en enorm osäkerhet. jag har väldigt löst band på pojkvänner för jag tycker det är viktigt att man har sin egen tid också, det är killarna med störst ego som inte kan bete sig. men det har väl aldrig riktigt krossat mig, jag har givetvis blivit lite sårad men mest äcklad. och jag har väl gottat mig i att jag alltid har gått ifrån någon med en någerlunda värdighet.

      det är inte rätt förrän man hittar den rätta, och hela världen går inte under för när man väl har förlorat människor som var viktigare så spelar till slut en stackars pojkvän inte allt för stor roll. kramar

  7. Rita skriver:

    så sant det du säger :)

  8. Jessica skriver:

    Jag får fan mer respekt för dig för var ord du skriver.

    Grymma, helt fantastiska du, som verkar både genuint snäll och otroligt jordnära. Din utstrålning smittar av sig. Fortsätt vara du. <3

  9. Jaqline skriver:

    Fy tusan vad du skriver bra Jenni.

  10. E skriver:

    Du är så oerhört inspirerande!

    Jag vet precis vad du menar, in fact, jag såg ditt ex på Cardinal en gång. let’s put it this way… du värd såååååå mycket bättre!

  11. Louise skriver:

    Det där var det bästa jag kunde läsa. Hur vet du allt så mycket? TACK!!

  12. M skriver:

    Hej Jenni! Jag brukar läsa din blogg och tycker i många fall att du är helt fantastisk! Inspirerande, rolig och smart! Men just i denna texten är det något som gör mig lite konfunderad. Om man som du, kommer från vårt lilla Helsingborg, där många har gemensamma vänner (däribland dina ex) och har varit så pass öppen med sina förhållanden så de till och med innehåller bilder och fullständiga namn på killarna, så kanske det inte är så schysst att hinta att ”någon” av de slagit dig och en annan varit halvt otrogen? Hur kul kan det vara för de att folk spekulerar vem som gjort vad? Du har ju inte precis varit den perfekta flickvännen i dina dagar, spec inte på nattklubbarna. Hoppas du tar detta rätt. Ja det bra!

    • Jennifer green skriver:

      hejsan. vad kul att få in lite av ditt blod bland alla fina läsare, mina läsare har nästan varit alldeles för snälla alldeles för länge.

      läser du texten är det där med misshandel det enda jag inte skriver i jag-form. det har aldrig hänt mig och jag refererar till en stor kategori av kvinnor, och män, i den sitsen då min läsarkrets är väldigt bred.

      för det andra tycker jag att du skall tänka lite innan du yttrar dig. att jag inte skulle föregå med gott exempel på nattklubbar kan du så fint få omformulera för mig. jag tänker inte ens försvara mig för det kändes ganska löjligt framfört.

      i övrigt är det just dessa inlägg jag får mest respons på. sidan om bloggen pågår enormt många mailkonversationer med framförallt tjejer som blir lyckligare av att höra att de inte är ensamma i situationer som dessa. se det som ett stort hjälp på vägen för personer som varit där än något du skall sitta och irritera dig över en taskig onsdagskväll.

      jag tackar till ditt försök att lägga fram detta som konstruktiv kritik. jag hade förstått din poäng om du inte illa tvunget adderat det sista. alla kan vi inte älska varandra, tråkigt vore väl det.

      • Lita skriver:

        Även ifall det hade varit så att det är något av ditt ex som hade misshandlat dig så hade det absolut inte varit något fel med att skriva det?(så som du Jennifer skrev att du blivit otrogen mot) Jag menar, varför i helvetet skulle det vara fel att skriva det?
        Har aldrig riktigt förstått det här med att skydda skyldiga och onda människor, varför??

        Kanske du ”M” är den typen som istället ljuger ihop en massa strunt som ”Mina ex har alltid varit så fantastiska och gulliga, rosblad på sängen och dyra smycken” just för att folk i din omgivning ska tro att du var en ”speciell tjej” för dessa sliskiga killar som i verkligheten var otrogna med din bästa vän… Varför? Varför försöka få en skithög att lukta gott?

  13. Katarina skriver:

    Du är helt fantastisk! Varje gång är du skriver saker i den här stilen så träffar det rakt i hjärtat, som att du läser ens tankar. Du är en helt fantastisk tjej och du inspirerar mig så otroligt mycket! Jag har, precis som du och många andra, gått igenom mycket jobbigt i mitt liv. Men man vill ju inget hellre än att vara stark och vara glad för det man faktiskt har. Att förlora någon som man håller kär, gör att man verkligen inser att man ska ta vara på dagen och inte vara så bitter.
    Efter att ha varit ilag med några idioter så har jag lärt mig kännetecken på dom. Så när jag träffade en kille i somras så märkte jag ganska snabbt att han var precis som ett av mina ex, vilket slutade med att jag sa hejdå till honom och istället träffade min nuvarande kille som är den mest fantastiska, godhjärtade killen jag någonsin mött.

    Tack för att du delar med dig av ditt liv till oss, finns här för oss och helt enkelt gör vårat liv lite bättre med din existens :)

    • Jennifer green skriver:

      tack snälla fina du för dina fantastiska ord! jag är glad att du hittat en ny fin kille, det verkar du förtjänt av! jag har också hittat en helt fantastisk man, och även om jag haft bra killar förut (inte alla som varit dumbommar) så känner jag också att han är den mest godhjärtade och äkta som finns! puss på dig!

  14. Alma skriver:

    Asså faaaaaaan va braaaaaa Jenni!! Allt du skriver här är så jäkla sant. Tack tack tack för detta inlägg, du hjälper mig otroligt mycket på traven.. Jag dras otroligt mycket med svartsjuka, efter att ha dejtat en kille i cirka två månader som visade sig dejta en sisodär 3 andra samtidigt kanske. Har i nuläget därför jättesvårt att helt lita på min pojkvän även om jag faktiskt gör det innerst inne! Jag kan inte riktigt fatta att han kan vara så fin!

    Mest jobbigt är när jag kikat på hans Facebook, (vi är båda väldigt öppna med sånt, han får kika min fb hur mycket han vill) och man hittar hans gamla singelliv för 3 år sen, jag har så svårt att släppa det! Även om det knappt inkluderar någon flört över huvudtaget kan jag inte släppa det! Hur tusan kan han vara så bra? Jag vet inte varför men jag får bara för mig att han var en riktigt tjejtjusare som haft hur mycket tjejer som helst, bara för att jag är hans första flickvän. Jag sitter och tänker, ”ja men klart han har träffat tjejer när han var där & där & där” osv. Varför är man sån Jenni? Jag är ju så säker på att han älskar mig, och jag tror knappt han ens pratar med tjejkompisar. Bahh! Blir man inte förbaskad på sig själv ibland? :)

    Jag är för övrigt så sjukt glad över att se hur bra du mår av Timmie! Har följt dig i många år och nu ser jag, nu är det nog banne mig rätt :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Why ask?