Little soldier not taken for granted

här står jag på huvudet.

anledning: jag blev så glad när jag äntligen fick igång internet efter en vecka utan att jag behövde lugna ned mig.

Det här inlägget postades i /ETC. Bokmärk permalänken.

Kommentarer till detta inlägg

  1. Louise skriver:
    3 oktober, 2012 kl 23:22

    hahaha nämen tjena där står du

    Svara
  2. Linda skriver:
    3 oktober, 2012 kl 23:26

    Hahahajahahahaha dödar mej

    Svara
  3. Isabelle skriver:
    3 oktober, 2012 kl 23:33

    asså åhh, ja har sett senaste avsnittet av PLL nu, å känner bara nääääääääääääe :( ligger här helt förstörd. :(:( kan inte diskutera det med någon heller, därför jag skriver här… :(

    Svara
    • Jennifer green skriver:
      4 oktober, 2012 kl 09:44

      Ahh vet känslan exakt!! Bara någon vecka tills nästa så håll ut. Blev typ arg efter jag såg det!

      Svara
  4. M skriver:
    4 oktober, 2012 kl 08:18

    Fina underbara jenni. Vet att dt tar tid att svara på allt men känn ingen stress… hur går man vidare? Från en kille som va ens livs kärlek.? Som du kände för marcus en gång,, hur slutade du känna så? Är de en spec inställning eller vart ni aldrig ledsna? ://

    Svara
    • Jennifer green skriver:
      4 oktober, 2012 kl 10:21

      Fina du!
      Man tänker över de faktum att det bara var en kille. Han dog inte och du förlorade ingen vän eller familjemedlem. Tvärtom är detta jävligt nyttigt för dig, du lär känna aig själv och får njuta av livet på egen hand.

      Klart vi var ledsna i början men det går över ganska snabbt. Jag vet vilken bra människa jag är och vad jag förtjänar så jag slutar att bry mig. Sen råkade jag hitta timmie plötsligt, som jag drog ut på tiden med för att försäkra mig om att jag var helt över min förra. När man inser att man inte bryr sig om han så ligger med ens bästa vän (snyggt) så vet man att det är helt tomt föralltid :)
      Snart är du där. Gråt ut om det krävs för du måste få ut känslorna och bort dem ifrån dig. Lev livet och gör saker han hindrade dig från att göra. Kram

      Svara
  5. mathilda skriver:
    4 oktober, 2012 kl 09:46

    hahahahahah! sköning

    Svara
  6. josephine skriver:
    4 oktober, 2012 kl 16:40

    Hahaha detta är anledningen till varför jag alltid går in på din blogg först av alla bloggar jag läser! Spelar ingen roll hur deppig eller hur dåliga dagar jag har så får jag alltid ett skratt när jag går in här!

    Kram

    Svara
  7. Mathilda skriver:
    4 oktober, 2012 kl 21:15

    Tack för att du och din blogg finns, det var precis det jag behövde just nu!

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Why ask?