Bonding through native language

en dålig vana jag har är när jag hör andra människor prata svenska här i italien.

som att jag känner dem så bara stannar jag upp, tittar på dem och ler med hela huvudet. värst var i Düsseldorf nu i våras när jag ba ”Heeej”.

Det här inlägget postades i /Humorous. Bokmärk permalänken.

Kommentarer till detta inlägg

  1. Julia skriver:

    SNYGG!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Why ask?