vad jag upptäckte igår: att jag tydligen har lite lugg.
den som bara visste senast jag gick i snedlugg, måste ha varit minst tre år sedan och att den inte har blivit längre än så här kan jag tycka är lite märkligt. växer håret där fram i slowmotion eller?







Hej Jennifer, önskar verkligen jag skulle kunna få din hjälp nu. Det är så att jag var tvungen att avliva min katt för 2 dagar sedan, han hade fått vatten i lungorna och kunde inte andas ordentligt och tyvärr fanns det ingenting att göra, dessutom led han. Nu jag vet verkligen inte vad jag ska göra, det ännu som att halva jag försvann med honom. Hade haft honom sedan jag var 5 och han var min bästa vän och jag älskar honom så obeskrivligt mycket. Han var inte bara en katt utan han var så mycket mer än så. Jag vet ju att du förlorade din katt Macki, och jag undrar hur du kunde gå vidare. Jag är så otroligt ledsen för att Ivar som han hette inte finns här längre och jag får panikkänslor ibland av att jag vet att jag aldrig kommer få se honom igen. Därför snälla snälla du, har du något du kan tipsa om som gör det bättre? Det kändes som att Macki betydde väldigt mycket för dig precis som min Ivar gjorde. Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till, allt påminner om honom. Tack på förhand. Kram Emma
hej vännen. fy vad tråkigt att läsa, beklagar sorgen. precis som du känner så kände jag också, macki var som en i familjen och mamma bad oss att ta väl hand om honom så jag förlorade verkligen en del av mig själv med min fina kise. tråkigt nog vet jag ingenting som hjälper. jag var helt förstörd att jag inte kunde äta på flera dagar och bara grät, grejen var att jag bor i italien och har sagt hela tiden att det enda som fattas i hemmet här är macki och så hände det som hände. inte ens fick jag säga hejdå på riktigt eller finnas där för honom vilket gör ännu mer ont, för han kom alltid till mig när det var något.
jag kunde ”släppa det” lite eftersom att jag inte var hemma, men samma kväll jag flyttade hem till sverige så blev det värre; det är ju där han ska vara. det är i min säng han ska vara med mig varje gång jag sover och det är hans fina lilla pip jag ska höra när jag kommer hem.
försök att ta dig ifrån hemmet litegrann. folk som inte har husdjur tycker det är sjukt löjligt hur ledsen man kan vara över en katt, men tänk på det faktum att du haft honom nästan hela ditt liv och att ni gav honom ett grymt bra liv. tyvärr är det så med djur att de alla dör alldeles för tidigt. han är i katthimlen nu med min macki och leker pjätt eller något (inte helt säker på vad katter brukar leka).
så tacka gud att det var din katt och inte någon annan familjemedlem. gosa med resterande i hemmet så länge och tänk på allt fint du fått uppleva med din kisemise istället. kram en tjej som sitter här och storgråter precis innan utgång för hon kom och tänka på sin macki.
Tack så jättemycket för ditt svar och förlåt att jag fick dig att tänka på honom.
Antar att det bästa för mig är att försöka intala mig att det var det bästa för honom eftersom han mådde så dåligt den sista tiden. Men det är så svårt när man kommer ihåg alla glada stunder och alla minnen man har med sin lilla misse.
Jag tror iallafall att Ivar och Macki leker tillsammans där uppe, eller så har Ivar fullt upp med att gå runt och nosa på allt nytt, som han alltid gjorde när han kom till ett nytt ställe.
Återigen, tack så jättemycket för ditt svar. Det kändes bra att skriva till dig eftersom du visste hur det känns att förlora något som står en så nära.
Måste bara tillägga att du verkar vara en helt otroligt snäll och god människa som ställer upp för någon du inte ens känner. Tack, kram Emma
för all del! tack själv. och hoppas det känns bättre snart! kramar!
jag har också fått en sån ”lugg” men det beror på att jag alltid har håret uppsatt på samma ställe och då har håret slitits av. Kan vara det :)
ah smart! ska alltid ha det nedsläppt nu!